After the storm...

Det är läskigt, händelsen med lastbilen har satt sina spår. Ännu hemskare att jag ständigt utsätter min familj för oro. Jag vet hur det känns att gå och oroa sig för att någon i ens närhet ska råka ut för något, och både mina föräldrar och pojkvännen har flera gånger uttryckt sin oro. Mamma ringde mig när jag var på väg hem från ett lååångt möte med basgruppen idag. För att höra att allt var okej. Och hon brukar inte vara den som ringer och är orolig...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0