Ninanna

Papperpapperpapperpapperpapperpapperpapperpapperpapperpapper... Jag har ägnat de senaste timmarna till att leta, och jag BORDE ha gått igenom vartenda - ursäkta språket, men JÄVLA pappershelvete som tillhör mig i hela huset! Men ack nej. Jag har uppenbarligen missat ett. DET pappret som jag behöver! Jag har kollat igenom gamla anteckningar från gymnasiet rörande vektorer och trigonometriska regler samt hur man med sinussatsen beräknar x genom formler som jag fan inte ens fattade när jag läste och antecknade skiten!

 

Jag har kollat igenom mappar och högar och kassar och kartonger och blivit själaglad när jag trott mig finna det jag sökte... för att i nästa stund upptäcka att det var FEL papper. Fel datum. Fel namn och telefonnummer till den jag behöver få tag på.

 

Jag har letat och jag har förbannat. Förbannat mig själv som är så jävla slarvig att jag inte har bättre koll på mina viktiga papper. Jag BORDE ha ett strukturerat arkiv. Med betoning på ETT! Och jag har ett vagt minne av att just detta papper var så viktigt att jag inte vågade lägga det tillsammans med de andra av samma kategori. För tänk om jag slarvade bort den mappen? Jamen GRATTIS liksom! Det var ju verkligen SMART tänkt, Nanna! Grattis till en enastående hjärna!

  Därefter har jag svurit de längsta och fulaste ramsor jag kunnat. Varför inte? Jag bad till och med Gud fader om hjälp i mitt letande, något jag inte gjort sedan jag var sisådär en åtta år gammal. Han hade tydligen inte tid att hörsamma min bön, så jag hoppas att mitt hädande går lika obemärkt förbi. För jag BEHÖVDE avreagera mig!

 

Nu skiter jag i detta. Jag har en förhoppning om att min kära mor är mer välorganiserad än jag själv och har kopior sparade även av just detta papper. Så imorgon ska jag ringa och bönfalla om hjälp...