Ninanna

Okej... Jag har ingen jävla aning om varför jag det senaste året blivit bombarderad av löften om "penis enlargers", "cheap Viagra" och annat som jag som kvinna INTE anser mig vara i behov av... Ska jag vara ärlig så är det väldigt, väldigt sällan jag ens bryr mig om att läsa rubrikerna. Anledningen till att jag uppmärksammade detta var nog för att det - för en gångs skull - bara fanns ETT nytt meddelande i mappen för skräppost. Och det var nästan en hel TIMME sedan jag senast tog bort de 18 spam-mailen som Hotmail filtrerat bort...

 

Men alltså... "Impoence"?? Jag hade MVG i engelska A på gymnasiet. Jag hade MVG i engelska B på gymnasiet... Men jag har ingen jäkla aning om vad "impoence" är! Och "wakness"? Syftar det på min vakenhetsgrad eller vad? (Fast då skulle ett "e" vara på sin plats mellan "k:et" och "n:et")...

 

Nej, men seriöst... Självklart kan jag ganska enkelt förstå vad denna felstavade rubrik egentligen vill få sagt. Man behöver inte vara någon Einstein för att fatta det. Men jag skulle gärna vilja svara denna "Fernanda Thong" att "Illitterateness might be your weakness along with your desire to scam people"... Eller något...

Min mamma håller på att sy en klänning till mig som jag ska ha på min underbara bästis sedan lågstadietidens - bröllop i sommar. Jag står på en stol, mamma står nedanför och nålar. Jag kliver sedan ner från stolen, småspringer ut i hallen där en ordentlig spegel finns... och konstaterar att detta nog - bokstavligt talat alltså - är den finaste klänning jag har sett!

 

Jag går sedan tillbaka, mamma hjälper mig med dragkedjan... och jag känner en välbekant svartnad för ögonen. Jag har lätt att få blodtrycksfall, så när den där känslan i huvudet kom... stod jag bara still. Jag brukar alltid göra en av två saker vid blodtrycksfall:

1. Jag böjer mig framåt och står lutad medhänderna på knäskålarna tills synen och hörseln kommer tillbaka

2. - eller - och detta om jag som i det här fallet står och pratar med någon - jag gör ingenting. Jag står kvar upprätt tills sinnesintrycken kommer tillbaka.

 

Jag valde det senare denna gång. Nog för att mamma är läkare och inte freakar ur för minsta lilla, men hon har nyligen opererat en höft... och jag trodde verkligen att det skulle gå  över som det alltid brukar göra...

  Men det gick inte denna gång. Jag föll ihop. Men jag hade så mycket kontroll kvar att jag parerade så att jag inte skulle ramla på mamma eller knuffa undan en av hennes kryckor. Jag vet inte exakt vad definitionen på att "svimma" är - men jagskulle nog vilja säga att jag faktiskt gjorde just det. Jag svimmade.

  Efter en tidsram som jag skulle gissa var bara någon sekund vaknade jag upp på mattan med mamma frågandes om något. Synen återkom på en gång, men jag upptäckte att jag hade "lock för öronen". Det kändes som att jag hade öronproppar i bägge öronen fast utan det tryck i själva yttersta delen av hörselgången som man får när man skyddar öronen mot buller med öronproppar...

 

Mamma hämtade - linkande med sin onda nyopererade höft - en mugg med vatten medan jag fick lägga mig ned på vardagsrumssoffan med benen högt. När hon kom tillbaka med vattnet hade hörseln återvänt. Jag kände mig... ja, "som vanligt". Förutom att jag var skraj. Vad i helvete var det som just hände?! SÅDÄR har det liksom aldrig blivit för mig tidigare. Jag hade liksom inte gjort NÅGOT som jag skulle kunna tänka mig utlöste en plötslig svimning. Jag var, har varit och är - uttorkad. Det vet jag. Men DETTA...?! 

Uttorkning, överhettning, stress... Kombinerat med att jag är förhållandevis lång och lite underviktig...

  Jag svimmade idag. Jag svimmade!!