Quote of the day
Now, then, this is a trial, not a hearing. Even though both sides will be saying things and I'll be hearing them, it is still not a hearing. No doubt you'll be hearing the same things I'm hearing. That's your privilege. However, once both sides have been heard, it'll be my job to pass judgment. Obviously, you can pass judgment, too, but it won't count. That's because I'm the judge. Have I made myself clear to the plaintiff?
Men HAN skulle ju ALDRIG...!
Kom att tänka på något jag såg på TV för länge sedan... Om hur de man allra minst anar i själva verket kan vara de mest bestialiska skurkarna. Att grannen som är hur tjenis och trevlig som helst när ni möts vid brevlådorna, men när du åker till jobbet ägnar grannen sina dagar åt att seriemörda slumpmässigt utvalda personer och använda deras kött tillsammans med pulvermos som middag... Typ.
Jag började fundera över vem i min bekantskapskrets som jag aaaldrig skulle tro levde ett sånt dubbelliv. Vem är den mest skötsamma samhällsmedborgaren och den mest välvilliga personen jag känner?
Jag landade på min kära svärmor. En god och omtänksam kvinna som aldrig någonsin skulle kröka ett hår på någons huvud. Som jag (utan att veta säkert, men jag känner mig ganska säker på mitt antagande här) - troligtvis aldrig så mycket som stulit en kola i en affär som barn...
Men antag då att svärmor - då hon får tillfälle - smiter iväg och utför väpnade bankrån! Jag försöker måla upp bilden framför mig, men den är för absurd för att jag ens ska försöka tänka på detta hypotetiska med någon form av allvar.
Nej, det blir bara komiskt. Och kanske jag är naiv, men jag tror faktiskt fortfarande att de allra flesta är just det de ser ut att vara. Och att man inte kan gå igenom livet med inställningen att varje hygglig människa man möter hyser en potentiell brottsling.
Vad jag säkert kan säga är att jag själv inte skulle känna mig så komfortabel om människor omkring mig ständigt gick och var rädda för att bli mitt nästa mordoffer bara för att jag hälsade när vi möttes på gatan. Eller om mina föräldrar skulle bli övertygade om att jag planerade ett terroristattentat, ja - kanske var jag till och med hjärnan bakom 9/11! Man vet ju aldrig och de mest bestialiska brotten begås ju alltså tydligen av den man minst anar...
Nu måste jag gå. Jag har ett bombattentat mot en skola att genomföra idag.
Hej svejs och ni kommer att se resultatet av mitt dagsverke när ni slår på TV:n och möts av extrainsatta nyhetssändningar!
Jag började fundera över vem i min bekantskapskrets som jag aaaldrig skulle tro levde ett sånt dubbelliv. Vem är den mest skötsamma samhällsmedborgaren och den mest välvilliga personen jag känner?
Jag landade på min kära svärmor. En god och omtänksam kvinna som aldrig någonsin skulle kröka ett hår på någons huvud. Som jag (utan att veta säkert, men jag känner mig ganska säker på mitt antagande här) - troligtvis aldrig så mycket som stulit en kola i en affär som barn...
Men antag då att svärmor - då hon får tillfälle - smiter iväg och utför väpnade bankrån! Jag försöker måla upp bilden framför mig, men den är för absurd för att jag ens ska försöka tänka på detta hypotetiska med någon form av allvar.
Nej, det blir bara komiskt. Och kanske jag är naiv, men jag tror faktiskt fortfarande att de allra flesta är just det de ser ut att vara. Och att man inte kan gå igenom livet med inställningen att varje hygglig människa man möter hyser en potentiell brottsling.
Vad jag säkert kan säga är att jag själv inte skulle känna mig så komfortabel om människor omkring mig ständigt gick och var rädda för att bli mitt nästa mordoffer bara för att jag hälsade när vi möttes på gatan. Eller om mina föräldrar skulle bli övertygade om att jag planerade ett terroristattentat, ja - kanske var jag till och med hjärnan bakom 9/11! Man vet ju aldrig och de mest bestialiska brotten begås ju alltså tydligen av den man minst anar...
Nu måste jag gå. Jag har ett bombattentat mot en skola att genomföra idag.
Hej svejs och ni kommer att se resultatet av mitt dagsverke när ni slår på TV:n och möts av extrainsatta nyhetssändningar!
Snacka om att styra och ställa
Anslaget man så ofta ser på dörrar och liknande: ”Rökning förbjuden. Tänk på brandrisken.” Okej att de vill reglera vad man gör inom området, men att de även vill styra vad man tänker på känns faktiskt lite magstarkt. Jag har på pin kiv tänkt på allt annat än brandrisken hela dagen idag efter att ha sett en sån skylt vid en bensinmack...
Om bloggande...
Jag har haft min blogg i ett antal år nu, ändå känns bloggvärlden fortfarande lite främmande för mig. Den är fortfarande vittomspännande, brokig och myllrande. Det är inte lätt att hitta rätt. Utbudet av olika bloggar är enormt och ibland blir jag helt förstummad över hur öronbedövande skriken är från alla dem som längtar efter bekräftelse och uppmärksamhet, oavsett form. ”Min blogg handlar om allt och inget. Inredning, shopping och att leva med ångest”. ”Ställ vilka frågor du vill på min blogg. Jag svarar på allt.” ”Idag får ni läsa ännu fler pinsamma sexminnen, bland annat från en festival som inte var så lyckad.” Och så alla dessa modebloggar med ”dagens outfit”, ”mitt bästa köp” och ”måste ha”. Jag har kommit fram till att den där gamla slagdängan ”Ingen vill veta var du köpt din tröja” är så himla sann...
Random flumm...
Jag var ute på Blocket för några månader sedan och såg då en annons för någon slags lådbil. Jag minns inte den exakta formuleringen som skulle sälja denna röda racer, men det var något i stil med ”Häftigt vrålåk för barn upp till 100 kilo!”. Herregud, vad är det för barn vi pratar om här egentligen?! Är det en tre- eller femåring på hundra pannor och vilken vettig människa släpper iväg en sådan unge i lådbil? Barnet är förmodligen så påverkat av sin fetma att det knappt klarar att ta sig fram på sina egna ben. Hur ska det då kunna manövrera ett fordon som går under epitetet ”vrålåk”? För det finns väl inga föräldrar där ute som tänder på idén om en lådbil för både far/mor och barn? Nej, det vore ju patetiskt. Det måste vara de obesita ynglingarna som är målgruppen.
Flummigt om ursäkter...
Jag har funderat på detta med att be om ursäkt kontra kräva en ursäkt... Ni fattar inte vad jag menar, eller hur? Det är lugnt, det skulle jag inte heller göra. Och jag är van att inte kunna göra mig förstådd när det gäller udda funderingar som jag är ensam i världen om att få i skallen...
Jag ska försöka förklara, dock. Jag har nästan inga bloggläsare alls längre, och de få som kikar in... Förlåt, ni behöver inte läsa detta alls. Och ni bör ha ett lager huvudvärkstabletter till hands vill jag tillägga...
Okej, detta är alltså mitt senaste huvudbry:
En person uppträder på ett sätt som sårar eller gör någon annan upprörd. Den sårade personen vill ha upprättelse i form av en ursäkt. Men vad är skillnaden om hen säger:
- Jag vill ha en ursäkt av dig, jämfört med:
- Jag vill att du ber mig om ursäkt för detta... ?
Det ironiska är att bägge dessa alternativ kan uppfattas som snurriga. I det första exemplet, (jag vill ha en ursäkt) känns det lite som att skuldbördan är omvänd om man tänker noga på det. Eller är det bara jag som är puckad? "Jag vill ha något av dig" är i min bok synonymt med "Jag vill att du ger mig något".
- Jag vill att du ger mig en ursäkt... En förfrågan. Något som likaväl kunde formuleras som:
- Jag ber dig om (en) ursäkt...
Om vi tar det andra alternativet då? "Jag vill att du ber mig om ursäkt". Jag ber om en bön. Vad är poängen med det egentligen? Varför krångla till det så mycket? Varför inte bara säga:
- Jag ber om att få ursäkta dig... ? För det är väl det man vill, eller?
Så nästa gång du går i en folkmassa och får någons armbåge rakt i revbenen och klanskallen som armbågen sitter på ignorerar att han eller hon just råkade åsamka dig smärta - vänd dig om och säg högt och tydligt:
- Du där! Ja, du som inte har vett att se dig om utan knäcker folks revben lite här och där... Jag ber om att få ursäkta din klumpighet och brist på folkvett! Kan jag få gör det?
Eller nästa gång du sitter barnvakt åt lille Kalle och han biter dig för att han inte får gå ut och ställa sig mitt i gatan:
- Kalle, det där gjorde mig arg och ledsen, kan jag få förlåta dig så känns det bättre för mig sen...? Nähä... Nä... Nej, okej. Säg till om du ändrar dig, för jag skulle verkligen vilja ursäkta dig nu, men... AAAJJJ!! Ja, jag vet. Man måste fråga först, det är riktigt...
What the ****???!
Okej... Jag har ingen jävla aning om varför jag det senaste året blivit bombarderad av löften om "penis enlargers", "cheap Viagra" och annat som jag som kvinna INTE anser mig vara i behov av... Ska jag vara ärlig så är det väldigt, väldigt sällan jag ens bryr mig om att läsa rubrikerna. Anledningen till att jag uppmärksammade detta var nog för att det - för en gångs skull - bara fanns ETT nytt meddelande i mappen för skräppost. Och det var nästan en hel TIMME sedan jag senast tog bort de 18 spam-mailen som Hotmail filtrerat bort...
Men alltså... "Impoence"?? Jag hade MVG i engelska A på gymnasiet. Jag hade MVG i engelska B på gymnasiet... Men jag har ingen jäkla aning om vad "impoence" är! Och "wakness"? Syftar det på min vakenhetsgrad eller vad? (Fast då skulle ett "e" vara på sin plats mellan "k:et" och "n:et")...
Nej, men seriöst... Självklart kan jag ganska enkelt förstå vad denna felstavade rubrik egentligen vill få sagt. Man behöver inte vara någon Einstein för att fatta det. Men jag skulle gärna vilja svara denna "Fernanda Thong" att "Illitterateness might be your weakness along with your desire to scam people"... Eller något...
Vilket himla dilemma...
Jag är riktigt, riktigt, RIKTIGT kittlig under fötterna. Och vad gör man då om det börjar klia något så infernaliskt under högra foten??! Vilket man välja?
Knepigt värre det här... :S
Knepigt värre det här... :S
En... insikt... typ...
En vacker dag hoppas jag att jag lär mig att jag kan vara - kanske inte stolt över - men OKEJ med saker jag gör/skriver/lägger energi på... även om ingen annan fattar meningen med det...
Dagens flumm...
... är VÄLDIGT flummig! Men...:
Det kan nog vara bra att känna sig odödlig ibland... Men inte när man funderar på självmord...
(Nej, nej, nej - jag är absolut INTE sucidal! Denna tanke är menad som ett skämt. Osmakligt - ja,kanske. Seriöst - nej...)
Det kan nog vara bra att känna sig odödlig ibland... Men inte när man funderar på självmord...
(Nej, nej, nej - jag är absolut INTE sucidal! Denna tanke är menad som ett skämt. Osmakligt - ja,kanske. Seriöst - nej...)
Larvig som jag är...
Jag skyller på en totalt sömnlös natt för det här...
Solen är ett eldklot. Då måste månen vara en... snöboll! ;D
Solen är ett eldklot. Då måste månen vara en... snöboll! ;D
Metafor... Undrar om någon fattar...? ;-)
If a key manages to to open many locks then it is a master key.
But if a lock can be opened by any key, then thats a pretty shitty lock if you ask me...
Det jag säger nu... har jag aldrig sagt!
Ishockey = trist! Matchen mellan Sverige och Ryssland... hade jag inte en tanke att kolla på. Ändå hamnade jag bredvid M i soffan framför TV:n och såg de sista... ska jag dra till med 20 minuterna(?) minus de fem sista... Om man ska beskriva mina kunskaper om hockey så kan man lätt säga att de är lika stora som intresset för att titta på ett gäng gorillor och en puck. Obefintligt alltså. Det känns bara snäppet roligare än bandy då det händer lite mer på isen... Men jag vill bara gardera mig och säga att jag de fakto inte har några som helst kunskaper här - jag vet faktiskt inte ens hur många spelare det är på planen. Eller om det kallas "planen" när det rör sig om en isrink...
Men: Jag tyckte definitivt att det såg ut som Vadhannuheter från det forna Sovjet filmade för att få en straff... Om två jämnstora män råkar dunsa in i varandra i samma hastighet och den ena verkar helt oberörd samtidigt som den andre faller pladask... Då känns det faktiskt som att den som faller endera har jäkligt dålig balans, har otur och vurpar på samma sätt som jag vurpade på ett snorpaper för någon månad sedan... eller att han filmar. Det såg hur som helst inte ut att ha gjort speciellt ont...
Ont däremot såg det ut att göra på Franzén när han fick en klubba i nyllet... Fy satan! Och jädrans vilket liv det blev efter det! Vissa anser att det var en hämnd från ryssarnas sida eftersom Franzén muckat tidigare... Andra säger att Franzén får skylla sig själv son böjde sig framåt och mer eller mindre krossade sin egen näsa... Jag tycker/tror att bägge har fel. Det såg faktiskt inte alls ut som att Kalinin (heter han så?) medvetet tryckte upp klubban i fejset på Franzén. Och det är jäkligt trist att idrottare ibland blir skadade, men... det är sådant som händer! Och hockey är en tuff sport, det är inga silkesvantar som gäller där inte! Men att han skulle få skylla sig själv? Nej, det tycker jag inte heller! Skulle han MEDVETET smasha ner snoken på en motståndares klubba? Eh... nej, jag vet inte hur smart killen är i vanliga fall men att bryta sin egen näsa...? I så fall är man ett fall för psykvården och i allra högsta grad ett offer i alla fall!
Sverige förlorade. På hemmaplan. Ryssarna filmade. Dålig stil. Både Sverige och Ryssland gjorde fula tacklingar. Dålig stil det med. En liten skara tycker att det var en mesig match. Jag håller inte med, men så är jag inget fan av hockey heller. En svensk spelare fick en rysk klubba i ansiktet. Han har min sympati för det. Jag lider med någon som slår sönder snoken. Men det innebär inte att jag vill sopa hans dåliga beteende under mattan - absolut inte!
Jag tycker fortfarande att hockey är TRIST! Och jag har ingen vettig ursäkt till att jag sitter här mitt i natten och läser om det, skriver om det eller tänker på det...
Men: Jag tyckte definitivt att det såg ut som Vadhannuheter från det forna Sovjet filmade för att få en straff... Om två jämnstora män råkar dunsa in i varandra i samma hastighet och den ena verkar helt oberörd samtidigt som den andre faller pladask... Då känns det faktiskt som att den som faller endera har jäkligt dålig balans, har otur och vurpar på samma sätt som jag vurpade på ett snorpaper för någon månad sedan... eller att han filmar. Det såg hur som helst inte ut att ha gjort speciellt ont...
Ont däremot såg det ut att göra på Franzén när han fick en klubba i nyllet... Fy satan! Och jädrans vilket liv det blev efter det! Vissa anser att det var en hämnd från ryssarnas sida eftersom Franzén muckat tidigare... Andra säger att Franzén får skylla sig själv son böjde sig framåt och mer eller mindre krossade sin egen näsa... Jag tycker/tror att bägge har fel. Det såg faktiskt inte alls ut som att Kalinin (heter han så?) medvetet tryckte upp klubban i fejset på Franzén. Och det är jäkligt trist att idrottare ibland blir skadade, men... det är sådant som händer! Och hockey är en tuff sport, det är inga silkesvantar som gäller där inte! Men att han skulle få skylla sig själv? Nej, det tycker jag inte heller! Skulle han MEDVETET smasha ner snoken på en motståndares klubba? Eh... nej, jag vet inte hur smart killen är i vanliga fall men att bryta sin egen näsa...? I så fall är man ett fall för psykvården och i allra högsta grad ett offer i alla fall!
Sverige förlorade. På hemmaplan. Ryssarna filmade. Dålig stil. Både Sverige och Ryssland gjorde fula tacklingar. Dålig stil det med. En liten skara tycker att det var en mesig match. Jag håller inte med, men så är jag inget fan av hockey heller. En svensk spelare fick en rysk klubba i ansiktet. Han har min sympati för det. Jag lider med någon som slår sönder snoken. Men det innebär inte att jag vill sopa hans dåliga beteende under mattan - absolut inte!
Jag tycker fortfarande att hockey är TRIST! Och jag har ingen vettig ursäkt till att jag sitter här mitt i natten och läser om det, skriver om det eller tänker på det...
Dagens oseriösaste filosofiska fundering...
Det gäller att tänka långsiktigt... Vi vill ge våra barn precis allt som vi inte själva hade när vi växte upp, eller hur? Så... Vi ger dem allt! Utom chansen att kunna göra detsamma för sina egna barn. (Eller jo... När jag ger mitt barn den sista i-poden eller i-paden... Så kommer även den att spela ut sin roll en vacker dag. Och mina barnbarn kommer att få det mina barn aldrig fick. En i-plunk eller i-peep-squeak... Kanske...)
Buuuhuhu!!
Jag "tonade" mitt hår till en halv nyans mörkare igår kväll... Och nu är det typ... SVART! SÅ mörkt ville jag ju inte ha det!!! BUHUHUUUU!!!
Hur mycket är klockan?
Och ännu viktigare: Vad är det för dag och datum idag?
Min kära lilla digitala armbansklocka har gått sönder. Eller inte själva klockan egentligen, utan armbandet. Jag "tittar på klockan" flera gånger om dagen - utan att ha någon klocka där!
Jag trodde att jag var beroende av dator och mobil... och kanske kamera, men nu inser jag hur otroligt viktig min kära klocka faktiskt är i mitt liv!
Dumma, dumma armband! Och jag hoppas verkligen att det går att byta! Jag har klockarmband hemma... Armband som jag använde på mellanstadiet. Jag hoppas att de finns kvar någonstans, och att de passar... För det är så frustrerande att inte kunna ta reda på/påminna sig om vilken tid, dag eller datum det är genom en enkel handrörelse...!
Årets I-landsproblem, gissar jag... ;)
Min kära lilla digitala armbansklocka har gått sönder. Eller inte själva klockan egentligen, utan armbandet. Jag "tittar på klockan" flera gånger om dagen - utan att ha någon klocka där!
Jag trodde att jag var beroende av dator och mobil... och kanske kamera, men nu inser jag hur otroligt viktig min kära klocka faktiskt är i mitt liv!
Dumma, dumma armband! Och jag hoppas verkligen att det går att byta! Jag har klockarmband hemma... Armband som jag använde på mellanstadiet. Jag hoppas att de finns kvar någonstans, och att de passar... För det är så frustrerande att inte kunna ta reda på/påminna sig om vilken tid, dag eller datum det är genom en enkel handrörelse...!
Årets I-landsproblem, gissar jag... ;)
Hur kommer det sig...
... att tårarna forsar både vid lycka och katastrofer?
It's stuck on my brain!
Row, row, row your boat gently down the stream. Merrily, merrily, merrily, merrily. Life is but a dream.
Row, row, row your boat gently down the stream. Merrily, merrily, merrily, merrily. Life is but a...
Row, row, row your boat gently down the stream. Merrily, merrily, merrily, merrily. Life is but...
Row, row, row your boat gently down the stream. Merrily, merrily, merrily, merrily. Life is...
Row, row, row your boat gently down the stream. Merrily, merrily, merrily, merrily. Life...
Row, row, row your boat gently down the stream. Merrily, merrily, merrily, merrily...
Row, row, row your boat gently down the stream. Merrily, merrily, merrily...
Row, row, row your boat gently down the stream. Merrily, merrily...
Row, row, row your boat gently down the stream. Merrily...
Row, row, row your boat gently down the stream...
Row, row, row your boat gently down the...
Row, row, row your boat gently down...
Row, row, row your boat gently...
Row, row, row your boat...
Row, row, row your...
Row, row, row...
Row, row...
Row...Denna lilla trevliga sång har jag haft på hjärnan hela dagen. Eller ja, gårdagen... och tills nu. Och antagligen hela natten och nästa dag också. Känns det som. And I've been here before... 1997 I think. Or was it -96? Well, anyway - it was then I suffered from this... illness! För det måste det ju vara! When you cannot tell the difference between swedish and english... When I THINK in english an have to exert myself to the utmost to skriva detta på mitt modersmål - svenska... And now... I'm here again...
So: Row, row, row your boat gently down the stream. Merrily, merrily, merrily, merrily. Life is but a dream!
Nattsudd...
Vad är egentligen hönan och vad är ägget? och då menar ja inte i bokstavlig bemärkelse utan mer vad gäller mig själv och mitt sätt att tänka och reagera...
One day... I'll also be a guide, a parent. Unable to make your life slippery... But able to show you how to fall with proffession. How to land softly... . And I'll tell you how to step up, and try again... One day... I'll always be there for you... But right now, my dear... I'm self under education... In the school of life, chapter one... And I lie here hurt... like an invalid.
Life has been cheating me for years and years... It's gonna stop... cause I'm learning, day by day... The school of life...
Sorry about thosee spelling mistakes i might have done here... I'm just to tired to fix it now... Or even read what foolness I've written...
Good night
Sleep tight
Don't let the bed bugs bite... ;-)
One day... I'll also be a guide, a parent. Unable to make your life slippery... But able to show you how to fall with proffession. How to land softly... . And I'll tell you how to step up, and try again... One day... I'll always be there for you... But right now, my dear... I'm self under education... In the school of life, chapter one... And I lie here hurt... like an invalid.
Life has been cheating me for years and years... It's gonna stop... cause I'm learning, day by day... The school of life...
Sorry about thosee spelling mistakes i might have done here... I'm just to tired to fix it now... Or even read what foolness I've written...
Good night
Sleep tight
Don't let the bed bugs bite... ;-)
