Frustrationen...

Frustrationen kommer... sköljer över mig med fruktansvärd kraft och intensitet. Jag vet att det är kontraproduktivt. Jag vet att det bästa jag kan göra är att "gilla läget", acceptera vad som komma skall... Frustrationen kan inte användas till något konstruktivt, den är enbart destruktiv. Jag VET det!

Ändå... Bitterheten genomsyrar mig, förgiftar mig... Och frustererat bankar jag ned orden på tangentbordet, samtidigt som jag anstränger mig till max för att inte med en min visa att jag håller på att explodera!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0