Finns du för mig... alltid...?

Finns du för mig när jag känner mig så ensam?
När jag är liten, rädd, och bara behöver närhet?

Finns du för mig när tårarna fryser i ögonen?
Då jag inte kan, inte får vara svag och liten,
Men saknar kraften att vara stark och stor?


Finns du för mig när bladen faller?
Ger du mig en extra sekund av hopp?


Finns du för mig när orden skär in i mitt hjärta?
Och mina händer inte är starka nog att dra ut svärden?


Kommer du och räddar mig då?
Med en axel att gråta mot, armar att få vara liten i.
Viskar du då i mitt öra att allt blir bra?


För du vet att jag inte orkar höra något annat nu.
Något annat än lögnen...


Finns du för mig nu och för alltid?

Lovar du att aldrig släppa mig?


 

Nyare inlägg
RSS 2.0