Ninanna

Jag surfade runt lite på Youtube... och fastnade vid ett gammalt avsnitt av dr. Phil... Det handlade om barn som blivit bortförda från sina skolor av totala främlingar.

Det första exemplet kan jag bara gråta åt. En liten flicka blir upplockad av en vilt främmande man som säger att hennes mamma väntar, att han bara ska hämta henne. Skolan släpper iväg flickan med den okände mannen... som sedan kör runt henne i sin bil i fem timmar. Han ber om mammans mobilnummer och låtsas ringa... Polis kopplas in, medierna informeras och tillslut kan mannen gripas och flickan tas i säkerhet. Mannen är psykiskt sjuk, vilket hans föräldrar ser som en "förmildrande omständighet"... typ. Kanske är det det också, men flickan blir traumatiserad av händelsen. Och jag personligen - anser att oavsett anledning... så ska ett barn aldrig behöva utsättas för något som skadar dem - varken fysiskt eller psykiskt! Så nej, kalla mig känslokall... men jag tycker inte att det är rätt att "dalta med" honom - åtminstone inte när man sitter "face to face" med två föräldrar som upplevt något av det värsta i skräckväg man kan göra! Och som har en liten flicka hemma som är djupt påverkad av händelsen!

Skolan - en friskola - "antog" att han var en släkting till flickan eftersom hon var den enda svarta eleven... och mannen som förde bort henne också råkade vara svart... Hur kan man "anta" något sådant?! En liten friskola med inte alls så många elever... BORDE känna igen eventuella släktingar/vänner/whatever! Känner man inte igen någon så kollar man upp det - INNAN man släpper iväg något barn!! (Gäller för övrigt ALLA skolor - stora som små!)

Det andra exemplet är mer tragikomiskt. Det handlar om en fyraårig pojke som blir upplockad av en man på cykel. Dumarsle... öh, förlåt - MANNEN som hämtar upp honom säger att han ska hem till mormor/farmor (grandmother - jag är osäker på om det framgått vilken sida av släkten det skulle röra sig om). Pojkens moster är på väg i sin bil för att hämta honom då hon ser en pojke sitta bak på en cykel med en exakt likadan jacka som hennes systersons... Hon tittar lite noggrannare och ser att det ÄR systersonen!

Det visar sig att morfar/farfar skulle hämta upp sitt barnbarn på skolan, men att han "hade så många barnbarn att han inte visste hur de såg ut eller vad de hette(!!!!!)... Så han hade hämtat upp FEL barn!!!
  Detta skulle BARA ha varit tragiskt om pojken fått några men av händelsen, men det verkar han inte ha fått... Däremot blev såklart FÖRÄLDRARNA skräckslagna!!! Och mostern...

Happy ending i bägge fallen, men...

1. Hur kan man som personal och ansvarig för barnen medan de är i skolan bara SLÄPPA IVÄG en elev utan att säkert VETA vem personen är? Hur kan man vara så korkad att man "antar" något - och därmed utsätter barnet för livsfara??!!! Nu gick det ju bra... Förutom att flickan är traumatiserad (vilket i sig är förbannat allvarligt!) så utsattes inget av barnen för övergrepp av något slag... Men det KUNDE ha varit "Jack the ripper" (om det inte var för att han var död) - det kunde ha varit en mördare, en pedofil, en riktigt, riktigt farlig människa!!!

2. (Och det är detta som får mig att överväga om jag ska skratta åt eländet samtidigt som jag lider med den stackars familjen): Hur i helsike kan man hämta upp FEL BARN?!! Oavsett om man har två barnbarn eller 20 - Om man är så gaggig att man inte känner igen eller ens vet namnet på barnet som ska hämtas... Då är det något JÄKLIGT fel på gubben! OCH på det "rätta" barnets föräldrar som överlåter ansvaret för hämtningen på honom!!

Jag har inte sett klart på klippet ännu... Men... Denna historia med att "råka hämta FEL BARN"... 

JEEEZ!!! 

Tillägg: Mannen som hämtade upp sin son/dotterson hade... 50(!) barnbarn... 

We can't change the past...

But tomorrow is all in our hands! So let's make a better tomorrow!!!

<3

Idag har jag tagit blodprov... Främst för att utesluta leukemi... Men också en massa andra tester,... TSH och T3 och T4 till exempel... Jag VET att jag har "hypotyreos", dvs. för låg sköldkörtelfunktion... Men jag tar inga mediciner mot det... 

Jag tycker alltid att det är läskigt att ta prov! Att blod tas från min kropp... Och det ser ju så MYCKET ut i deras provrör också!!

Men... Nu är det gjort! :)

Jag var precis ute med min lilla Sammet... Idag har varit en händelserik dag - både för mig och för henne!

Det började med ett veterinärbesök, eftersom hon "läcker", alltså hon kissar inne på golvet ibland... När hon sover till exempel... Hon är alltså inte medveten om det, men detta har lett till en rejäl oro hos mig! Så idag på morgonen åkte vi till veterinären a.k.a. "tortyrstället" - åtminstone om man frågar Sammet! Han klämde och undersökte henne... Och sedan fick vi beskedet att det tydligen var en hormonell sak - Sammet opererades akut för livmoderinflammation för ett par år sedan... Och tydligen kan själva operationen - i kombination med den lägre halten av östrogen - göra så att musklerna "där nere" blir slappare... Så hon har nu fått hormontillskott - som förhoppningsvis ska hjälpa!

Sedan nu på kvällen så var vi alltså ute... Jag pratade med älsklingen i telefon, och var allmänt trött efter den anspänning det ju innebär att oroa sig för att ens älskade lilla vovve ska vara allvarligt och obotligt sjuk... Men så händer något: Ut ur ett av hyreshusen kommer en liten terrier utspringande... JAg har Sammet lös - precis som alltid, och jag säger till henne att hålla sig vid min vänstra sida och inte mucka... Den lilla hunden ställer sig mitt på vägen... Och då ser jag hur en tankbil kommer i världens fart - rakt emot terriern! Tankbilen kör så fort att jag inser att den inte kommer att ha en chans att bromsa - och terriern flyttar sig inte.
  Då går reptilhjärnan igång på mig! Jag säger åt Sammet att skynda sig och komma - och vi rusar bägge två över vägen! Terriern blir livrädd - jag vet inte om det är för tankbilen eller för Sammet eller både och... Men med ett tjut flyr den iväg - bort från vägen och tankbilen! En förskrämd matte kommer ut och tar upp sin lilla olydiga hund... Hon ser riktigt, riktigt rädd ut - och jag klandrar henne inte! Det skulle jag också ha varit om min hund varit så nära att bli överkörd av en idiot till tankbilsförare!!

Hon tackar mig - öppet och ärligt - för min insats, och går sedan in i huset igen - med sin hund i ett fast grepp i famnen!

Sammet... Du hjälpte mig att rädda den där lilla hundens liv! Hade du inte rusat fram och skrämt den... Vete sjutton vad som hade kunnat hända! Eller jo - jag vet precis vad som hade kunnat hända! Något fruktansvärt! Något jag inte vill tänka på!!!

Sammet, min underbara lilla hund!! Du är verkligen min hjälte!!!

Bilden när jag "upptäcker" hur mitt hår ser ut efter toningen... Jag undrar om jag ska ha den som visningsbild? Jag menar... Det är ju sådär jag ser ut för det mesta! ;P

När jag ser på bilderna från igår... Så märker jag att det faktiskt inte är SÅÅÅ stor skillnad mellan min "hårtoning" och min naturliga hårfärg!! Det känns bra!! :D



Min REAKTION på den nya färgen...



Resultatet... Typ... ;) Jag vet att det är ganska kass kvalitet på bilden, men... mitt HÅR ser i alla fall inte så MÖRKT ut här!! :D