Att vara eller inte vara, det är frågan...

Att vara för rädd för att alls kunna röra sig ute... Då, när ångesten tar stryptag och snabbt river sönder allt som är värt att leva för... När man förlorar allt, sina vänner, sin identidet... Då - när livsglädjen är ett grummligt minne blott...

Livet måste inte alltid stå still! Och den enda vägen är framåt. Jag går, stapplar, springer, faller... Jag slår mig, men är smärtan bara av ondo? Livet... som skulle vara till för mig också... kanske aldrig kommer att ljusna igen... Det som krävs för att få pengar från försäkringskassan - att vara för evigt sjuk... Att acceptera, ge upp? Jag funderar en stund... Men NEJ! Än tänker jag inte ge upp!!!

No matter where you are
I can still hear you when you drown
You've traveled very far
Just to see you I'll come around
When I'm down
All of those yesterdays
Coming around

No matter where you are
I can still hear you when you dream
You traveled very far
You traveled far, like a star
And you are
All of those yesterdays
Coming around

Is it something someone said?
Was it something someone said?

Yesterday the sky was you
And I still feel the same
Nothing left for me to do
And I still feel the same

I wish, I wish I could fly
I wish, I wish I could lie
I will, I will try
I will, I will
Goodbye
(The Smashing Pumpkins, "Drown")

God jul, alla ni underbara vänner som läser min blogg!

Idag är det julafton. JULAFTON! Tiden har gått alldeles för fort, och jag synar på att den kommer att sakta ned... Jag sitter här - som jag gjort halva dagen igår och halva dagen idag - och slår in julklappar. Försöker skriva rim, men det är inte så lätt. Bara några paket ska ha rim på sig. De som i ottan imorgon ska följa med mina föräldrar, ner till min farmor i Roslagen. Farmor älskar rim. Hos farmor har det alltid varit rim. I Mattias familj däremot - har det aldrig rimmats på paketen, så där blir man väl utskrattad om man försöker sticka ut ur mängden sådär... Fast inget elakt skratt. Ingen är elak i den familjen. Det blir första julen kag firar i Ö-vik. Fjärde julen jag firar med honom jag älskar ända upp till stjärnnorna, nej ännu mer - Ända upp till änglarna!!!

Snart är det dags för sänggående. Och jag som skulle ha duschat ikväll också! Hm... undrar om jag ska göra det nu, eller imorgon, innan vi åker?

Ett par paket kvar nu. Sen får jag känna mig nöjd, tycker jag.

I whish all of you a perfect shining and delightful Christmas!!!

Love,
Nanna 

Allt man ska hinna med innan jul...

Jag har börjat städa, vilket gör att allt ser tio gånger mer stökigt ut än när jag började. Ska jag fixa en byrå med lådor så måste allt i lådorna ut på något ställe där det INTE ska vara, sedan gäller det att torka både lådor och byrå ordentligt, låta torka och sortera ned allting i lådorna igen på ett systematiskt och prydligt sätt.
  Och är det någon mer än jag som är så usel på att prioritera? Vem fasten förutom jag tittar i mina byrålådor?? Om någon gjorde det skulle jag faktiskt ju bara bli tvärsur och undra vad fasen han eller hon har att göra i mina byrålådor!!

Hos mig ser det ut som ett jordbävningsdrabbat världskrig. Tvättkorgen svämmar över. Förvaringslådor står framme, öppnade - vissa sorterade, andra tomma med en stor grotesk hög av diverse prylar bredvid sig. Julgodiset lyser med sin frånvaro. Oinslagna klappar ligger i två stora plastkassar, medan papper och tejp står och väntar i ett annat hörn. Böcker, pärmar och papper ligger i en gammal kartong som tidigare innehållit ett stort lass näringsdrycker. Ovanpå studentlitteraturen, skönlitteraturen och allt  det andra som inte förtjänar att kallas för "litteratur" ligger en gammal brun burk med mörkbrunt lock som en gång i tiden innehållit farinsocker. Nu ligger där en gammal leksaksbil, diverse klädnypor, en tomhylsa, ett par små pennstumpar, en gammal kattleksak, en flaska tippex, några hårspännen och en trådrulle.

På skrivbordet samsas smink, mini-dvd-band, en videokamra, en tom kartong till ett filmredigeringsprogram fyllt med saker som inte alls har med filmredigering att göra. Olika utkast till manus är lutade mot ett stort kamerastativ. Jag ägnar just nu viss tid till att testa att skapa olika sinnesstämningar som genom kameran ska påverka tittarna. Och utan att på något sätt vilja skryta så kan jag säga att jag har lyckats riktigt bra! Mycket rött precis under ögonen, vitt vanligt barnpuder i ansiktet, ställa in ljuskällor... Sedan låta tårar samlas i ögonen och på ett kontrollerat sätt rinna ner för kinden... Första gången jag gjorde en "gripande gråtscen" sköljde tårarna effektivt av mitt tjocka lager vitt barnpuder. Haha! Föreställ dig hur det såg ut, och multiplicera med fem så har ni svaret!!


It's stuck on my brain!

Row, row, row your boat gently down the stream. Merrily, merrily, merrily, merrily. Life is but a dream.

Row, row, row your boat gently down the stream. Merrily, merrily, merrily, merrily. Life is but a...

Row, row, row your boat gently down the stream. Merrily, merrily, merrily, merrily. Life is but...

Row, row, row your boat gently down the stream. Merrily, merrily, merrily, merrily. Life is...

Row, row, row your boat gently down the stream. Merrily, merrily, merrily, merrily. Life...

Row, row, row your boat gently down the stream. Merrily, merrily, merrily, merrily...

Row, row, row your boat gently down the stream. Merrily, merrily, merrily...

Row, row, row your boat gently down the stream. Merrily, merrily...

Row, row, row your boat gently down the stream. Merrily...

Row, row, row your boat gently down the stream...

Row, row, row your boat gently down the...

Row, row, row your boat gently down...

Row, row, row your boat gently...

Row, row, row your boat...

Row, row, row your...

Row, row, row...

Row, row...

Row...

Denna lilla trevliga sång har jag haft på hjärnan hela dagen. Eller ja, gårdagen... och tills nu. Och antagligen hela natten och nästa dag också. Känns det som. And I've been here before... 1997 I think. Or was it -96? Well, anyway - it was then I suffered from this... illness! För det måste det ju vara! When you cannot tell the difference between swedish and english... When I THINK in english an have to exert myself to the utmost to skriva detta på mitt modersmål - svenska...  And now... I'm here again... 
 
So: Row, row, row your boat gently down the stream. Merrily, merrily, merrily, merrily. Life is but a dream!

Hur mycket ska jag våga satsa?

Jag tänker inte!!! Jag tänker fan inte ge upp för fobin i vinter! Jag vill inte isolera mig, vara rädd för precis ALLT, nej jag tänker inte låta ytterligare ett halvår förtvina i djup och kvävande ångest... Men vad har jag för val? Har jag något val? JA, det har jag! Men inga stora eller många...

Tänk om den där förbannade fobin skulle kunna hålla sig undan i år. Eller iallafall låta bli att växa sig så stor att jag krossas själsligt! Jag tänker inte ge mig och låta fobin vinna! Inte i år!!! Och så sa jag förra året också. Och såhär blev resultatet - Jag förlorade mot fobin, och jag förlorade nästan allt jag hade!



 





Så hur kommer det att gå i år? Egentligen?

RSS 2.0