Ninanna

- Jag förstår mig inte på tjejer! klagar jag inför min far som är i full färd med att knyta ena skon. Han är på väg ut till sitt älskade renoveringsobjekt "Koltjärn". 
Det är medvetet jag formulerar mig som jag gör, inte för att ta avstånd från min könstillräcklighet, utan för att jag - sedan jag var liten alltid varit en "tomboy", speciellt i min pappas sällskap.
  Jag fortsätter att berätta om varför "alla" tjejer är så omöjliga att förstå sig på.
- Jag är snål, men jag kan faktiskt lägga en tusenlapp på ett par bra skor, säger jag. Om de är sköna och har bra stötdämpning och så, så tycker jag att det är värt att betala lite extra för!
Pappa håller med.
- Men så många tjejer är helt fixerade vid skor! fortsätter jag. De dreglar över skor som är svindyra och superfula!! Stilettklackar som man inte kan gå i, fula pumps med en massa nitar och flärpar och skit på... Vad är det egentligen för fel på tjejer, pappa?
- Jadu... småler pappa samtidigt som han sneglar på de högklackade stövlarna som jag hade under gymnasietiden.
- Det är för att de saknar ett Y! fastslår han, med sina akademiska titlar i ryggraden.
- Måste vara det... spånar jag. Sedan kommer jag på ett av mina vanliga urkassa skämt.
- Pappa! Nu vet jag varför tjejer så lätt blir promiskuösa! ropar jag efter min far som just har öppnat dörren.
- De har ju två ex redan vid födseln! fortsätter jag glatt.
Det tar uppskattningsvis två sekunder, sedan brister pappa ut i ett gapskratt som säkert får grannarna att lyfta på sina huvuden. Jag hör hur han skrattar vidare efter att han stängt dörren och är på väg mot bilen.
Jag är nöjd.

Vissa - jag kanske de flesta, jag vet inte - anser att jag inte har någon humor. Och om jag har det så är den så udda att vanliga personer inte ser det lustiga i mina skämt i ändå. Men pappa har också dålig humor. Kanske är hans humor än sämre än min - för när jag tänker efter: Så himla fyndigt var det väl inte?

Men... jag är nöjd. Supernöjd över min fars dåliga humor!

Och jag ber om ursäkt om någon som gillar dyra och exkluseva skor med höga klackar känner sig trampad på tårna nu (fyndigt, eller hur?). Jag råkar bara vara en trist person som inte insertt att skor skall vara smycken för fötterna. Jag har problem att gå i höga klackar, därför har jag aldrig riktigt förstått tjusningen. Men jag ser inte ner på någon som har ett stort och genuint intresse av skor! Absolut inte, även om det kanske verkade så!
Ville bara klargöra detta - om utifall att... Ni vet...